Det blev en ok dag trots allt

Dagen började inte alls bra. Stressad (som tycks vara mitt normaltillstånd nu) som jag var i morse ser jag att jag måste skrapa rutorna. In med barnen i bilen, sätter mig halvt i bilen för att starta den,  sätter mig så där som man sitter när man ska hoppa ur igen. Trycker ner kopplingen och startar bilen i tron om att den ligger i friläge. Ni har förstås redan räknat ut att så var inte fallet. Bilen tar ett skutt framåt, dundrar in i bilen framför för att sedan fortsätta in i grannens staket. Då har jag äntligen lyckats hitta bromsen. Bilen är helt sönder fram, den andra bilen är repad (en större bil) och grannens staket sönder. Jag ropar: Fan, fan, fan... vänder mig om till barnen och säger att man får svära i sådana här situationer. De bara nickar instämmande och A säger: Tur att vi hade bilbälte på oss!

Men som min man sa: Tur att ingen blev skadad, det är bara materiella saker som gick sönder. Jag håller med än om jag känner mig som en idiot.

Resten av dagen har rullat på fint utan fler komplikationer.