måndag 24 januari 2011

Det här med att säga vad man är bra på

Ska på medarbetarsamtal på onsdag. Fick lite att fundera över tills då. Bland annat ska jag fundera över vad jag är bra på.
Jag tycker det är jättesvårt att komma på saker som jag är bra på. Jag vill säga att jag är bra på allt, fast det är ju inte sant, men jag är bra på mycket, men det vill jag inte säga för det är kanske skryt. Säger jag inte att jag är bra tror man att jag har dåligt självförtroende eller något liknande...
Var går gränsen för vad som är bra eller ok eller dåligt? Är jag verkligen bra på att stava eller är jag bara ok? Är jag bra på att uttrycka mig eller är jag dålig? Ja, ni vet vad jag menar, eller? ;)
(Det är retoriska frågor så ni behöver alltså inte svara!)

Är inte detta typiskt svenskt att vi inte kan säga vad vi är bra på?
Jantelagen kommer mellan och trycker upp sitt pekfinger under näsan och predikar ut att du är minsann inte bättre än någon annan!

Hur gör ni?

Jag är bra på att bulta på mig kläder i fjällen.
Jag är ok när det gäller skidåkning.
Jag är dålig på att åka i puckelpisten.

13 kommentarer:

Anna sa...

Vi har väl lärt oss att inte skryta för mycket, fast något kan du kanske komma på.
Jag har också medarbetarsamtal snart, alltid lika kul :)

Kram

Tess sa...

Åh det är ju jättesvårt att säga vad man är bra på! Hatar när man måste göra det. Jag är ju svensk, gillar inte sånt :)
Kramar

Åsa sa...

Jag har jättesvårt för att säga att jag är bra på något. Jag får liksom hoppas att chefen upptäcker det själv, eller att någon annan säger det..(vem det nu ska vara)

Anonym sa...

Jag har lärt mig att använda mig av det som är mätbart i mitt jobb och knyta det till vad jag är bra på, är man för ödmjuk kommer man ingen vart. Lycka till!

Lippe sa...

Ofta är man väl duktig på det man tycker är kul eller viktigt?
När jag hade medarbetarsamtal så skulle vi oxå motivera varför vi tyckte att vi var bra på något. Vi fick oxå tala om vad vi tyckte att vi behövde utveckla (vad vi sög på?) Fega inte!! Säg vad du tycker att du är bra på för om man känner efter så tror jag att man vet....eller?
Lycka till!

Tigris Predikantan sa...

Har börjat säga som jag tycker men tyvärr uppskattas det inte :(

Ellinor sa...

Dels tror jag att vi som svenskar är skolande att inte berömma oss själva allt för vitt och brett. Sedan kan jag personligen också tycka att det är svårt att faktiskt plocka fram dessa egenskaper. Brukar alltid få fråga någon om råd inför en intervju eller liknande.

Lycka till!

ansepanse sa...

jag tycker att man får säga som det är, är man bra på något så får man säga det tycker jag
kramar

BP sa...

Du, för att vara helt ärlig: det är typiskt TJEJ att ha sådana tankar!!! En kille skulle aldrig tänka så.
Bortsett ifrån att jag också var urusel på att åka skidor i puckelpister - jag ville ha breda motorvägar så kan jag säga som så:

Jag brukar göra en lista och skriver upp exakt det jag tycker att jag är bra på: typ jag är snabb, effektiv, ställer alltid upp, delar med mig osv.
Sedan skriver jag även upp vad jag är dålig på - typ jag är slarvig, vilket jämnar ut sig mot snabbheten... Å det säger jag också.
Ja du förstår vad jag menar. Herregud om du är bra på det du gör - så säg det. EK skulle då inte ha det minsta problem här. Hon är ju perfekt;-)

Vilda tankar! sa...

Svåra frågor. Jantelagen säger att eget beröm luktar skryt. Men jag tror att vi skulle må bättre om vi inte var så självkritiska utan berömde oss själva mer, för vi är rätt duktiga!
Kram

Huskatt sa...

Som kvinna ska man passa sig att skryta allt för mycket, speciellt om det ska värderas av en annan kvinna...är det en man som förväntas värdera ditt "värde", så kör hårt, säg vad du är bra på, vad du är riktigt jävla bra på och strunta helt i att nämna de mindre bra sidorna!
Jantelagen är för loosers.

Therese sa...

Ja, att räkna upp vad man är bra på är betydligt svårare än vad man är mindre bra på... Dock ger jag mig själv i läxa emellanåt att påminna mig vad jag kan å är duktig på, Vi ska alla booosta egot med jämna mellanrum, det behövs! KRAM

Fru N. sa...

Instämmer!!

Särskilt när man som jag arbetar i arbetslag. Inte vill man då utmärka sig! Iställer pratar man hela tiden om vad "VI" gemensamt gör...

Kram!