Ibland tycker jag att det går lite för långt med det här könsneutrala. Man ska inte vara pojke eller flicka, man ska vara barn.
Jag tycker att barn ska vara barn, punkt.
En kvinna här i Malmö har valt att döpa sitt barn till ett namn som passar både en pojke och en flicka, inget fel med det. Hon har även valt att inte berätta för folk om barnet är en flicka eller en pojke, hon tycker det är ointressant. Frågar du så svarar hon inte, inte barnet heller.
Jag förstår hennes idé om att man inte ska behandla barn olika på grund av kön men ärligt talat, är inte detta att gå för långt?
16 kommentarer:
Jo, jag tycker det är trams.
Vi är olika, män och kvinnor, det är bara att acceptera. Det vi behöver arbeta på är jämställdheten, inte rosa och blått...
Lite larvigt tycker jag. Hur vi än vänder och vrider på oss så är vi ju antingen tjej eller kille. Inget konstigt med det. kram kram Linda
Trams var ordet, men samtidigt kan jag inte låta bli att förundras över att det finns folk som vill hålla på.
Håller med Diana här. Om barnet inte kan svara så utgår jag ifrån att det är i bebisstadiet. Jag menar det kommer ju visa sig sedan oavsett vilken kön barnet har. Så - japp, trams!!!
jo, det har gått så långt att det blivit riktigt löjligt
kramar
håller med, barn är barn. Det är inte färger eller namn vi ska jobba på.
Håller med övriga talare!
Jag tror det ligger mycket i våra gener. Även om vi låter någon vara henom så kommer livet ifatt så småningom . Som sagt låt barn få vara barn. Sent om sider kommer vuxenvärlden ifatt och hur blir det ? Jag kan bli irriterad på sånt här och prata länge men det ska jag spara er ifrån. God natt!!
Kram Aas mamma
Kloka ord, håller med!kram
Jag säger bara...STÖN!
Det blir lite svårt sedan när barnet skall duscha efter gymnastiken (ja, när de blivit lite större) och väljer "fel" omklädningsrum ... enligt de som är i omklädningsrummet då ..
Ha det gott!
Jag håller med övriga talare, även om jag kan förstå tanken bakom det hela.
Jag kan hålla med att person är viktigare än kön, men att hemlighålla är löjligt och kan nog skapa kosntiga uppklevelser för barnet är jag rädd.... trevlig helg!
Det kan absolut slå fel det där. Den här mamman har väl goda ambitioner och visst behöver vi arbeta vidare med jämställdhet även i Sverige men det är ju inte rätt att marginalisera barnen och låta de ta smällen.
Det är klart, alla använder vi ju våra barn som skyltfönster för våra åsikter, oavsett om vi älskar rosa och blått och könsstereotypt eller om vi kallar barnen hen, men man måste nog ta det lite i taget och inte utsätta ett barn för något som varken barnet eller andra i samhället förstår. Vi har ju ett biologiskt kön och det är väl underbart att vi är olika, det bör vi inte ändra på. Sedan finns det även de med odefinierbart kön förstås och det måste vi också acceptera, inte som förr då dessa barn tvångsopererades till det ena eller andra (oftast det andra = kvinna).
I vilket fall, jag tror inte att det är rosa/blått eller namn i sig som gör orättvisorna i samhället och det blir som du säger löjligt när diskussionen läggs på att vi inte kan benämna barn eller vuxna med han och hon, MEN, barn blir bemötta på olika sätt beroende på om det är en flicka eller pojke och det är där vi måste se över våra beteenden. Ska barnet ha möjligheten att få utveckla egenskaper och intresse efter personlighet och smak eller ska det bara få välja mellan att vara flicka eller pojke. Faktum kvarstår nämligen att exempelvis flickor utvecklar en längtan efter att få vara fina om de får mycket komplimanger för sina söta volanger och klänningar, med detta kommer utseendefixering och allt vad det kan leda till. Omvänt kan pojkars längtan efter förväntad tuffhet leda till svårigheter att uttrycka känslor. Det är här vi bör lägga krutet. Vi bör uppmuntra alla barn att vara och bli vad de själva vill oavsett kön, INTE göra de könlösa!
Kram från hon som älskar läppstift och klänningar men också vågar höras i klassrummet och kan borra hål i väggen :)
Det finns alltid de som vill gå lite längre än andra, undrar om hon/han får avslöja hemligheten till sina kompisar senare i livet?? Jag tycker inte heller att könet är det viktiga, men varför hemligt!
Helt klart en överdrift. Så knäppt!
Skicka en kommentar