Min chef står bredvid mig och mina två kollegor och diskuterar hur ett vikarieproblem ska lösas. EK kommer fram till mig och börjar högt och tydligt att fråga mig om något.
Chefen ber henne att försöka prata tystare eftersom EK pratar väldigt högt och de andra kan nästan inte höra vad de själv säger och avslutar med att de har en viktig sak att diskutera. EK svarar:
-Ja, men det här är faktiskt viktigt också! Det handlar också om litteratur!
-Fast vi diskuterar inte litteratur..., säger chefen.
-Nehä! Men jag ska bara få rätt på detta först, svarar EK och fortsätter prata med mig, något tystare dock.
Chefen ber henne att försöka prata tystare eftersom EK pratar väldigt högt och de andra kan nästan inte höra vad de själv säger och avslutar med att de har en viktig sak att diskutera. EK svarar:
-Ja, men det här är faktiskt viktigt också! Det handlar också om litteratur!
-Fast vi diskuterar inte litteratur..., säger chefen.
-Nehä! Men jag ska bara få rätt på detta först, svarar EK och fortsätter prata med mig, något tystare dock.
10 kommentarer:
Haha! :-D
Stackars människa egentligen. Det kan inte vara lätt att vara så oförstående för sociala koder.
Hon har det nog inte lätt hon. Och inte ni andra heller. :)
Ha,ha det finns nog många EKar ... :)
Ego var det ja... Suck. :)
Ni och inte minst din chef måste verkligen vara utrustade med världens tålamod! Beundrar er, samtidigt som jag får ett välbeprövad leende på läpparna:-)
Herregud.... :-P
Vad är det för människa?
Stackars EK! Sociala samspel är inte hennes starka sida! Jag förstår att hon vänder sig till dig - en vänlig själ som alltid lyssnar :-) Kram
Hon slutar aldrig förvånas.
Kram
Skicka en kommentar