tisdag 9 augusti 2011

Mitt namn är Rastlös!

Jag är fruktansvärt rastlös. Det ska gärna hända saker hela tiden, annars blir jag uttråkad och rastlös.

När jag kör bil blir jag rastlös om folk kör för sakta. Har börjat öva på att inte köra om de som bara kör i 108 på motorvägen, man behöver ju inte köra i 110 (eller mer) bara för att det står på skylten.

När det diskuteras oväsentligheter (enligt mig) på jobb får jag anstränga mig för att inte säga vad jag tycker och framför allt, om jag säger något, inte säga det på ett otrevligt sätt.

När folk inte förstår vad jag/någon annan menar efter att ha förklarat minst två gånger, idiotförklarar jag dem (nästan). Även mig själv om inte jag förstår.

Det börjar "klia" i hela kroppen om saker inte påbörjas, avhandlas och avslutas så effektivt som möjligt.

Om människor hälsar på spontant (vilket jag tycker är mycket trevligt) kan jag få myror i benen om jag håller på med något viktigt som jag vill få färdigt (typ städar i garderoben) och vill gärna få lov att fortsätta med det och skulle gärna be människan som kommer att följa med upp i garderoben och fortsätta prata där, men det känns inte helt ok...;)

Jag kan inte sitta kvar i soffan under reklampauserna. Då kan man ju hinna tömma tvättmaskinen eller diskmaskinen, kolla mail eller något annat viktigt. Filmer utan reklam ser jag helst inte, när ska man då gör allt som man annars hinner i pauserna?

Att stå i kö är inget som jag klarar. Är det kö brukar jag ställa min man i kön och jag gör något annat.

Enligt min man är jag alltid rastlös då jag inte kan sitta och göra ingenting, jag får absolut hålla med honom.
Fast avkoppling för mig kan vara framför datorn, en bok eller ett korsord. Avkoppling för mig kan vara att städa. Jag tror ändå att jag är ganska normal...


26 kommentarer:

BP sa...

Alltså om du är normal så finns det även hopp för mig;-)
Vet bara inte om jag skulle kalla "sjukdomen" för rastlös, men kommer inte på nå'n bättre "diagnos" heller.
Allt utom händelsen med garderobstädningen stämmer helt in på mig med:-)

Malla sa...

Du har ju en bloppis!! När skaffade du det?!?! Kul :-) Kram

Vilda tankar! sa...

Oj, i förhållande till dig är jag en latmaja! Men det kan hända att jag sätter full fart och då blir det saker gjorda här med.
Man mår bra av olika tempo tror jag och huvudsaken är att man lyssnar på sig själv och gör saker på sitt eget sätt.
Det jag måste hålla med om är när någon inte få ur sig saker i en diskussion - då lägger jag gärna orden i munnen på dem - där är jag snabb annars gillar jag att ligga ner hi, hi!

Fru Venus sa...

Ha ha, jag är precis som du i reklampauser :-)

Afrodite sa...

Oj, jag blir nästan lite stressad av att läsa detta! Jag kan nämligen vara en riktig latmaja och verkligen njuter ibland av att göra ingenting! =) Filosofera räcker ibland för mig...=)
Kram på dig!

Anki sa...

Det finns nog någon bokstavsdiagnos för dig också...det verkar ju finnas på allt nuförtiden! Personlighet är utrotningshotat! ;-)

Gun sa...

Hahaha, sån är inte jag alls. Jag kan sitta och bara glo rakt fram en hel dag ibland. Plötsligt så är dagen slut bara..poff. ;D
Men det händer att jag har såna där dagar också. De dagarna passar jag på att storstäda och göra allt sånt tråkigt som jag normalt får tvinga mig själv till. :D

Helena sa...

Härligt inlägg :)

Herta sa...

För mej hade detta handlat om stress. Tror det är viktigt att inte göra allt hela tiden. Däremot så kan det vi kopplar av med vara olika från person till person.

Dubbelörn sa...

En gång i tiden var jag sådan, men nu har jag tack o lov tillfrisknat! Har inga problem alls med att vara sysslolös o bara vara...

Så det finns hopp även för dig ;).

Stor kram

glimraskimra sa...

Låter nästan lite som mig. Förr... ;)

ansepanse sa...

hahaha - det låter inte riktigt så i alla fall :)
skojar bara - du är säkert alldeles helt normal
kramar

Anonym sa...

Vet du.... låter nästan som jag.... Fast tvärt om. Har sedan jag jobbade som chef slutat med allt det där... rastlösa. Önskar det kunde komma tillbaka lite grann. Tror också man måste lära sig att göra ingenting, det kan man. Jag tror annars vi har en del att lära varandra.
Kram AAs mamma
Ps säg till oss om vi stör på spontanbesök. Något vi förr inte heller gillade men lärt oss uppskatta pga
avkopplingen man kan få
Ps2 Tack för en supermysig kväll - revsnch en annan dag

Ting o Tankar sa...

Alla är vi olika :) och visst är det bra?
Kram till dig.

Maya sa...

Det där känns igen... men när jag blev sjuk för många år sedan så var jag tvungen att lära mig att lägga ner och koppla av inte jaga på som en galning (jag har INTE gått in i väggen som man kanske skulle tro utan har en kass rygg)
Nu njuter jag av att kunna se stök och saker utan att bli totalt galen :))
Kram

4U2! sa...

Då delar vi mycket! :)

oumberligating sa...

Jag är själv rastlös....eller det är nog bara mitt förnamn...men så får jag saker gjorda också!
När min fru blev svårt sjuk för 17 år sedan och jag blev hennes personliga assisten plus att jag hade tre små barn och deltidsjobb och hem att sköta då mådde jag djävligt bra!
Folk omkring mig ojade sig och tyckte synd om, men faktiskt jag mådde djävligt bra, alltid någo att göra som dessutom betydde något för någon!
Ni sitter jag här 17 år senare, Lilla Frun är bättre men inte frisk, ungarna utflygna och självgående, hemmet städat och klart.....jag är rastlös milt sagt, n ujobbar jag mer istället (frivilligt)....
Sa du 110 väg? Du menar väl fri fart?
Kram ifrån Oumberlige Peter!
PS: Skrattar när du skriver att du sätter din man i kön.....sådana män kryllar det av...en lydig man är en lycklig man har jag hört sägas...!

Therese sa...

Hi hi jag känner igen detta til lstora delar, skönt att veta att jag är normal ;-D KRAM

Linda- Mamma till Alfred sa...

Hihi ja han är verkligen en riktig goding vår lille Alfred;)

amacasa sa...

Don't worry.... Be happy...
:-D

När vi flyttade hit till Spanien så sa jag till Anders en av som första dagarna:
- Nu måste vi lära oss att ta det lugnt. Och det fort!
:-)

Mary sa...

Vi är lika i vissa avseende; jag blir oxå irriterad när folk inte fattar det som jag tycker är logiskt o vill gärna lägga ord i mun på folk som (enligt min mening) tar för lång tid på sig att säga saker.
Fast OJ vad jag är bra på att göra ingenting o bara dagdrömma. Om du bara visste vilka historier som utspelar sig i mitt huvud då :)
Kram Mary

Åsa sa...

Nja, jag skulle nog inte kalla mig själv rastlös direkt. Har inga problem med att skjuta upp saker till senare.

Tingeltangel sa...

Härlig beskrivning av rastlöshet. Jag känner igen mig i det mesta. Men jag brukar försöka ta tillfället i akt att andas lugnt en stund när jag måste stå i kö. Kan bero på att jag inte har någon make att ställa in där. :) Jag tycker du är högst normalt och jag tror inte ens det är farligt; så länge man inte själv känner att det blir föööör mycket. Nu ska jag svänga iväg och hämta ett par ungdomar som är på bio. Kram.

mammaxtre sa...

Ha ha ha, jag tror du är som folk är mest. Det vill säga helt normal :-)

Rut-Knut-Tjut sa...

Köer får mig att trampa, svettas, fnysa. Tacka vet jag självscanning. Reklampauser surfar jag under.

Du är nog väldigt normal ;) Kram

Jess sa...

AA: du är alltid välkommen!!!