När jag är uppe i fjällen och allt är så vitt, tyst och lugnt blir jag alltid sugen på att bo där. Det känns som om inte ens ordet stress finns där uppe. Man bara tar dagen som den kommer, hinner man inte idag så kanske i morgon. Det är då jag måste påminna mig om det även finns en vardag där och att jag förmodligen hade klättrat på väggarna inom en snar framtid och jag skulle bo där. Även om lugnet tilltalar mig vet jag att jag behöver ha storstadspulsen nära. Men en vecka eller två är det underbart att få njuta av detta lugn.
Tyvärr drog jag på mig influensan där uppe så idag ska jag vara hemma och kurera mig.
1 kommentar:
stackars dig, själv fick jag så snällt gå iväg till jobb, känner mig faktiskt bättre.
Skicka en kommentar