Har precis kommit hem från min morgonpromenad! Så här trevligt ser det ut på en bit av den runda som jag gick idag. Idag blev jag beordrad av min chef att stanna hemma, skulle egentligen jobbat idag. Säckade ihop lite på jobbet igår, har helt enkelt blivit lite för mycket. Så idag ska jag ta det lugnt.Fanns det stress för 30 år sedan? Jag kan inte komma ihåg att mina föräldrar eller deras vänner var stressade hela tiden. Vad är det som gör att vi blir stressade? Fler arbetsuppgifter och större ansvar på jobbet? Bilden av hur man ska vara som media hela tiden prackar på oss? Jag ska vara snygg, vältränad, intellektuell, uppdaterad om världssituationen, en perfekt mamma och fru, träffa mina vänner ofta, vara duktig på jobbet + ha ett välstädat hem som gärna ska se ut som det gör i månadsmagasinen i affären.
Jag kan ju välja vad jag vill lägga min kraft på, men tyvärr är det inte alltid så lätt...
5 kommentarer:
Gumman, tänker på dig. Sov mycket, sluta toppandas gör massor av sådant som gör dig glad.
Att du ska trappa ner på dina måsten är jag fel person att råda dig till, jag vet vad du tampas med.
Skickar massor av kramar. Kristina
Men du...Om vi/kvinnor/människor har alla dessa krav på sig, verkligen har det, hur kommer det då sig att det är så många som inte har mycket av det eller inte alls? Alldeles för många saknar utbildning, lever ohälsosamt, tar inte mycket ansvar på jobbet osv. Jag menar inte att jag inte håller med dig, men jag tror nog att en stor del av befolkningen inte har dessa krav på sig eller är långt ifrån att få dem ställda på sig...
Det här blev litet svamligt, men kanske förstår du vad jag far efter?
Nej, saker och ting halvdant, det gillar inte jag heller. Bortsett från detta med städning...Eller rättare sagt; jag har slutat bryta ihop över min familjs stök till vardags då vi bara får hit "pålitliga" människor, men har vi bjudit hem någon, då blir jag galen om inte saker och ting är i ordning.
Har faktiskt tänk på städhjälp. Mycket för att tvinga familjen att hålla ordning på sina prylar och sköta sin plockning mer regelbundet.
Hej på dig! Jag är inte rätt person att ge råd eftersom jag själv är på väg upp från detta H...e. Men lyssna på din kropp, vistas mycket i naturen, ta egna stunder och sov sov zzzzzz
Ignorera inte varningssignalerna din kropp ger dig. Var rädd om dig min vän, det är lång väg tillbaka om du trillar dit ordentligt.
kram anna
Ja det är helt galet och helt omöjligt att uppfylla alla de krav som ställs av omvärlden och framförallt av ens själv! läste du förra numret av Amelia? Där var en bra artikel om just det.
Jag tänkte igår efter att vi varit hos er på hur sjukt mycket du gör hela tiden. Du är en supermamma som jobbar massor, har ett helt fantastiskt fint hem som du pysslar jättemycket med, en stor trädgård, barn som alltid är välskötta, väluppfostrade och underbara med massor av aktiviteter inom vilka du/ni alltid ställer upp. Till råga på allt har ni massor av vänner och familj som ni umgås med ofta. Inte undra på att du är stressad.
Jag tror att förr umgicks man inte så mycket med andra än kanske familj och några få vänner när man hade fått barn, dessutom tränade man kanske inte eller jobbade heltid eller hade så många projekt igång.
Hur känns det idag?
Kramar Em
Skicka en kommentar