EK går i gång!

Man kan längta efter semester av många anledningar. På mitt jobb är vi några stycken som är rätt överens om att vi behöver vila upp oss inför EK:s utbrott.
Dagen började med att kollega M och EK är först på arbetsplatsen. M har kommit dit tidigt för hon har en viktig sak att göra som måste vara färdig senast i morgon. När hon gör detta pratar EK non stop. Hon säger snällt att hon måste skriva färdigt och EK säger att det förstår hon och fortsätter sedan att prata om sitt.
När kollega C kommer till jobbet har M gett upp hoppet om att få något gjort eftersom EK inte fattar. C och M börjar prata med varandra, nu har EK börjat jobba och får plötsligt utbrott och skriker om att hon vill ha arbetsro och att de pratar jättemycket , hon kan inte koncentrera sig och nu får det vara slut på snackandet osv. C tycker att EK kan sätta på sig sina öronproppar, men EK tycker att det hörs ändå...
Vid lunchtid får EK tuppjuck igen! Hon ska också göra klart ett arbete till i morgon och börjar skrika om att hon inte hinner det, det är inte klokt att hon ska göra det för hon jobbar bara 60%, det är heller inte klokt att hon fått reda på uppgiften så sent, bara två veckor hade hon på sig, det är inte klokt, hur ska hon hinna, hon jobbar faktiskt bara 60 % och varför kunde hon inte få reda på det i god tid, nu hade hon bara kort om tid och hon jobbar faktiskt bara 60%.
Ni förstår va?
Jag vet inte hur länge hon höll på, jag gick därifrån. Jag och två av mina kollegor.
Tror även det är bra för EK att vi ska ha semester för C och M var nära att strypa henne i dag... ;)